Häromkvällen. Ett otroligt åskväder. Det dundrade och himlen lyste som om solen var uppe. 8000 nedslag. Åttatusen! Det är ovanligt enligt brandkår och räddningstjänst. För oss. Där jag lever. Och jag läser i tidningen om enorma skogsbränder i USA. Tänker på askmolnet som Islands vulkan puffade ut i våras igen. Och vår litenhet. Naturens mäktiga existens. Att vi egentligen inte bestämmer något. Vi får bara vara och följa. Men det är inte skrämmande. På något vis känns det storslaget. Att skådespelet med regnet som ett rökgrått draperi fullkomligt suddar ut alla konturer. Att åskknallarna slår ned någon kilometer från oss och får mig att tänka på att det här fina plåttaket vi har nu, det kanske inte var en så god idé... MEN ingen människa skadades. Och när det är så, "bara" materiella skador, då kanske man kan få se ovädret som en enorm urladdning. Som ett pekfinger uppifrån som visar på något. Skickar energi. Som bränner till. Pekar åt ett håll. Jag kan böja nacken när jag drar i mig den friska doften från sjöblött gräs när det är över. Känna fuktigheten som en varm dimma. Lite tropiskt. Vart är det på väg? Följer med. Går upp tidigt och yogar. Vi har 4 hantverkare som kommer tidigt. Sysslar med olika ofärdiga projekt i huset. Och jag yogar vidare. Ställer mig på en ny plats för yoga, stänger dörren försiktigt. Drar ner andetaget och känner mig i balans. Ett med mig. Ett med naturen på något vis. Och urladdningen i ovädret, det drog med sig lite slagg ur mig själv också. Kan det vara så? Allt är energi. I yogan flyttar vi och kultiverar vår energi. Åskan är en enorm energiurladdning. Kan vi vara sammankopplade på något vis? Eller fick jag bara en liten påminnelse. Vilket som. Energi är mäktigt. När vi kan hitta den i vår egen kropp, mmm, då händer det saker. Viktigt att veta vart man riktar den. Hur tänker du?
Riktar den? Hur menar du då?
SvaraRaderaKram
Anneli
Hej Annika!
SvaraRaderaDu gör det igen -lär mig någonting nytt. Tack så jätte mycket! Jag har aldrig tänkt så, men visst är det energi i åska och jag måste bara få säga att jag tycker om ditt språk, så som du formulerar det.
Kramar*
/V
Tack för en inspirerande blogg!
SvaraRaderaLove life because love is life/Janesh Vaidya (författare till Ayurveda för ditt sinne - en underbar bok för alla som vill leva och älska lite mer)
Hej!
SvaraRaderaNu känns det som jag fick tag i något inom mig, när jag läste det här. Tack!
M
jag tror som du att vi är sammankopplade med så mycket runt omkring oss. naturen. väder och vind, rent klimatmässigt inverkar på vår kropp och själ. även det känslomässiga klimatet såklart.
SvaraRaderaoch det där med att rikta sin energi. hur man kanaliserar den. och vart. det tänker jag mycket på. hur vill vi bruka den? och ibland är det en stor skillnad på vad vi vill och hur det i slutändan ser ut. jag känner att jag gör av med alltför mycket energi på strunt. försöker bli medveten och förändra.
kramar
Vad fint du skriver. Och vilken härlig känsla att höra samman med omvärlden. Kram
SvaraRaderaAnneli - den energi du rör och flyttar när du yogar, den riktar du åt något håll. Om du förstår mig? Inåt. Uppåt. Neråt. Till ett speciellt ställe. Kram och tack för din synpnkt!
SvaraRaderaViralila - tack tack! Kram
Frida - välkommen hit och tack för boktipset, har sett det i flera bloggar,den verkar värd att läsa. Kram
M - tack själv! Kram
Sara, min bästa pirat, ja det är inte alltid det blir det man vill. Man får jobba på det. Ibland känns det som myrsteg men plötsligt har det hänt något. Kram och tankar till dig!
Anna Gabriella - tack! Och visst är det? Kram