söndag 25 april 2010

Gammalt möter nytt

3 timmars lektion. Från kl 07, avslutar med ny avslutning, sittande och en del annat. Just nu är det svårt att vara så många människor som vi är här... 60 personer när alla är samlade. Vi är inte många i varje liten enskild grupp, men några gånger har vi gemensam lektion. Och det har anslutit människor hela veckan från hela världen. Säger något om hur gärna vi alla vill vara här. Även om vi är här för vår egen skull som han sa idag, vi är inte här för hans skull. Visst. Men utan honom, skulle jag inte veta mycket :) Jag böjer nacken. Speciellt när Z refererar till sin guru och ledtrådar som har tagit honom 25 år att förstå, då får man perspektiv. Och lite hopplöshet någonstans. JA jag vet! Det gäller att kämpa på. Jag gör det. Och jag har plötsligt förstått saker han sa till mig i Frankrike för 2 år sedan. Tog mig 2 år att förstå att jag inte släppte taget när jag trodde jag gjorde det...han gav mig till och med en svårare position (för mig) utan att jag förstod. DÅ. Men nu gör jag det! Och det är något. Något som jag får hålla mig till. Utan jämförelser. Vi får en genomgång av en sittande uppvärmning, bl a sitter vi i padmasana och snurrar våra fotleder. Eller, vi ska, men mina rör sig knappt! Stela stela fotleder, tja, då får man börja där. Och se var man är. Vet att det blir "enklare" ju högre upp man får sina fotleder, men ändå... Jag förstår mer och mer det här med flexibel kropp eller inte. Z pratar mycket om att man ska kultivera sin inre kropp, sin inre energi, sin inre andning. Och den andningen är INTE densamma som den fysiska. Oj. Men när man använder sin andning som ens egen kropp designat, då är man på väg. När man rör sina armar och ben, som de är menade att röra sig, då är man på väg.
I solskenet på båten på floden, inser jag att jag behöver vara ifred med mina tankar och mina slutsatser. Inte ta samma bilder. Inte prata om samma saker. Nej, jag är inte speciell. Jag är jag. Behöver inre ro och stillhet. Och tänka mina tankar. Hitta den röda tråden i mig själv. Sortera in den gamla kunskapen i mitt nya. Den nya världen som vi lever i. Vattnet är kallt när jag känner på det, önskar mig samma stringens inuti. Solen är varm, däckar mig nästan. Som att häda, för alla som längtar efter sol. Kanske är jag inte redo. För sol. För träning. För vad som helst. Måste sortera mig. Det är omslutande och uppslukande, allt som rör sig på något plan jag inte kan beskriva. Det gamla möter det nya. Stå ut med mina funderingar är ni rara!

7 kommentarer:

  1. Så skönt med dina funderingar! Visst står vi ut!! Känner så väl igen mig, behöver egen stilla tid ibland (ofta) för att höra vad jag egentligen tänker, speciellet när mycket nya intryck "drabbar mig"... Ett bra sätt är att skriva, skriv ner dina tankar, allt som kommer... Tack för att du delar med dig!
    Marie

    SvaraRadera
  2. Tack Marie, skönt att höra!

    SvaraRadera
  3. "I stand strong in my personal power. With true power that comes from within, nothing is beyond my reach"
    /Rumi

    Så vackert och fragilt ditt inlägg är...tänker på..när vi börjar närma oss vår själ och vårt inre mer finner vi tankar, ord och känslor som gör oss fundersam..men det finns också en kraft som talar om - att hur jobbigt det än kan kännas ibland så växer vi bara starkare och starkare, får mer och mer insikter... Visst är livet ett under!
    Stor kraam och var som du är..med hela ditt väsen..
    Kärlek
    Renée

    SvaraRadera
  4. Känner att jag på något sätt borde och ville skriva nåt. Samtidigt känner jag att jag inte har något att säga. Jag vill bara följa dina tankar, dina ord... och bara säga att jag står ut med dina funderingar - mer än väl! Kram!

    SvaraRadera
  5. Håller med Nina, vet inte heller helt vad jag ska skriva. Tack för att du delar med dig! Det är fint att få följa din resa och dina tankar.

    SvaraRadera
  6. Hm...kultivera den inre energin...
    Funderar över svårigheterna med yogan i det avseendet till skillnad från Qigong (the Art & Science of Cultivating Qi). Visst, båda syftar till att jobba med Prana/Qi, att använda "the Sea of Qi"/Kanda för att öppna nadis/meridianer som är blockerade eller obalanserade. Men jag upplever (efter snart 15 år med yogan och endast en intensiv veckokurs med qigong) att det finns en enkelhet i qigongen, en lätt ingång till den subtila energin som är svårare att finna i den mer "grövre" yogan...i yogan är det lättare att hamna på avvägar (den yttre kroppen, rörelsen, formen). Men det här gäller kanske bara för mig. Som du förstår funderar jag mycket över dessa skillnader...i sommar är jag på qigong-kurs igen ;).
    Å vi "här ute" läser och begrundar alla dina iakttagelser och funderingar.

    Ha de gott!
    Annelie

    SvaraRadera
  7. Vilka vackra kommentarer! Blir glad i hjärtat av er. Kram alla!
    Och Annelie, jag förstår hur du menar, tror jag. Lätt att tappa bort sig i den yttre formen när den inre kultiveringen är allt som betyder något för fortsättningen...Vill kanske också gå på qigong, började och slutade för 20 år sedan men är nog mer redo nu!

    SvaraRadera