Det kalla vädret för ändå något slags kravlöshet med sig som jag gillar. Jag känner ofta att solen kräver något av mig när den visar sig. Kanske är det en effekt av min uppväxt, så fort solen lyste så skulle vi ut även när vi inte ville. Jag vet att jag har gjort på samma sätt med mina egna ungar och riktigt stannat upp mitt i meningen och känt att - nej, det där var det inte jag som sa. Men när jag ligger i soffan och läser, mätt på jordgubbar, grädde och starkt kaffe så känner jag mig ledig i hela mig. Midsommardagen kan vara den kravlösaste dagen som finns, eller vad säger du? Jag tittar igenom mina bilder från semestern och här kommer lite till av Italien och jag önskar att du haft en fin midsommarafton och att du får vila och lata dig och göra precis vad du vill idag!
Precis så. Jag gnäller över det dåliga vädret, men njuter i hemlighet av kravlösheten som det för med sig. Fina bilder!
SvaraRaderaCarina
Haha ja precis, tack!
RaderaÅh, så vackra bilder! Italien är helt enkelt underbart! Och jo, jag håller alldeles orecis med dig, solen för med sig en massa outtalade krav, jag mår som allra bäst när regnet öser ner ;-) Kram och fin fortsättning på helgen!
SvaraRaderaKram och tack! Hann inte mer än skriva det så kom solen ☀️ Rättså skönt det också!
RaderaJag tänker att när maken och jag ska börja åka ensamma utomlands, då vill jag åka till Italien. Snart så!
SvaraRaderaOch jag håller med om solen. Hösten är min bästa årstid. Det här kalla vädret stör mig inte nånstans, möjligtvis för att jag inte får ha mina fina klänningar på mig :P So är krav, regn är kravlöst. Skönt att höra att vi är fler.
Ja åk dit! Precis som jag, älskar hösten, vi är många tror jag som känner så.
RaderaLäser ikapp. Stannar till just här och andas in kravlösheten, som också -äntligen- hittat in i mej. Tog några dagar att landa i semesterläget, sådär som det brukar vara. Så fint Italien alltid verkar när jag ser bilder därifrån, önskar mej dit någon dag. Nu, på andra sidan Adriatiska havet, är det sol så det ryker om det och jag tar emot, men vet också att i så värst många dagar skulle jag inte fixa elden utan att bli påverkad. En konst i att hitta balansen. Kram på dej!
SvaraRaderaJa det var så fint där vi var, men det var också stor skillnad mot hur det var i Italien på 70- och 80-talet. Då var det en slags arrogans överlag och väldigt skräpigt. Nu var det rent och människorna var genuint trevliga och vänliga. Häftigt att hitta det andra.
RaderaJamen du, ni verkar ju ha det helt förträffligt och skönt. Det är inte dumt där du är heller! Tycker om Kroatien också! Kram