torsdag 28 februari 2019

Hejdå Leif

Så stannar livet och tiden en stund. En vän till oss, men mest min man, har dött. Han var en glad person, skrattade ofta och gärna och hjälpte oss med en del småsnickerier och byggen. Han hade ett handfast handslag och en bullrande röst. Han hjälpte oss att flytta vår förstukvist på huset men föll och skadade sin nacke. Då var vi så tacksamma att han överlevde. Och nu är han inte kvar längre. Vi trodde han skulle dö när han föll men han fick några år till här på jorden med sin älskade fru. Känslor och tankar virvlar runt. Livet. Varje gång någon dör som är vän eller familj slås jag av det definitiva. Nu är det slut-känslan. För oss. Vad som väntar honom vet ingen. Men jag tror ju på att hans livsenergi flödar vidare i en annan dimension, nu när har han klivit vidare med sina snickarbyxor, sitt breda leende och färgstarka åsikter. Sov gott Leif!

2 kommentarer:

  1. Jag kommer ihåg den där olyckan, när du skrev om den. Beklagar sorgen och förlusten. Kramar
    Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Fick en så otroligt positiv vision av honom igår så jag känner mig förvissad om att han har det bra. Kram

      Radera