fredag 26 januari 2018

Välbehag och vänlighet

Vi sitter,  jag och dottern och pratar halva natten. Om relationer. Om vad som betyder något. Och som jag behövde det pratet.  Jag reder ut något där för min del som jag inte tänkt på att jag burit på. Återigen släpper jag taget om det som jag upplevt.
    Har ändå svårt att somna och komma till ro och är faktiskt vaken  till fyradraget. Men jag har också ont. Snurrar och snurrar utan att vara ledsen. Vaknar sent och går i pyjamas halva dagen. Det märkliga är att jag är mycket mjukare i kroppen. M J U K A R E. Igen. Jag är i det som känns och jag vet att allt förändras. Det som jag vaknar med är den största tacksamheten. Över mitt liv. Över min familj. Över min kropp. Min tappra kropp som kämpar på med allt möjligt och som alltid, alltid kommer igen. Jag känner mig till bredden fylld med välbehag och vänlighet. Jag stryker varsamt över mina ben och armar. Jag kupar händerna över mina höftkammar och känner i hela mig hur mycket jag tycker om min kropp. Den som jag bor i. Den som bär mig och härbärgerar mig. Nog är det vackert?

Med det önskar jag dig en finfin helg

4 kommentarer:

  1. Så väldigt vackert! och är så väldigt viktigt - önskar alla nångång fick komma till den plats i sig själv där man tycker om sin kropp!

    Sat Nam ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis, det är vad jag önskar alla att känna - glädje över sin egen kropp ♥♥

      Radera
  2. Ja, vackert. Men svårt. Jag är själv där. Sen går jag förbi spegeln i hallen. Så fint du beskriver. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du gillar det du ser i spegeln också, inte bara det du känner. Tack och kram ♥

      Radera