Stort och ljust

Inom mig är det stort och ljust. Allt ryms.  Igår var himlen smyckad med små lätta moln i bästa Pugh Rogefelt-anda. Vår lilla flagga som vi satt upp på huset svepte fram och tillbaka. Vi badade i sjön för första gången och det var ljummet. Sommar! Och äntligen är våren över. Den svåra tiden för min del. Vi passerar timmer vid sidan av vägen och det luktar nyhugget och varmt. Jag går en lång vända. Plockar blommor. Njuter av att vara i stunden, vad jag än gör. Inte bara fokuserad i min yoga utan fokuserad hela tiden. Oavsett syssla. Det är så grundande och känns samtidigt så lätt och rätt. Jag jobbar en hel månad till men det gör inget. Vi har hela kvällarna. Helgerna. Solen står högt när man kommer hem. Och jag undervisar de sista yogapassen om två veckor. Efter det blir det liksom sommar på riktigt. För mig. Det känns som bloggvärlden stillnat ner lite och det är väl som det ska. Jag har inga regler eller datorstopp, men känner när det är annat som kräver min uppmärksamhet.  Jag trappar inte ner i min yoga. Den är precis tvärtom. Jag älskar min serie! Jag fullkomligt älskar den. Har aldrig känt något liknande. Och den utmanar mig. Precis på gränsen. Och jag orkar. Det är en sådan seger för mig som varit i ganska dåligt skick sedan hösten 2008. Det är en lång tid. Det är fem år. Men tänk att det alltid går att reparera sig. Med yogan. Med en kunnig lärare. Jag kan inte nog uttrycka min vördnad för det som helar så. När man stillnar ner och tar emot det som ges. Det är stort. Och ljust.