söndag 12 maj 2013

Öronen - kanalen till himlen

På kursen i helgen pratade min lärare en del om ljud. Om öronen som en plats där mycket information tar plats. Som hänger ihop med andra delar i oss.  The subtle body. Själv är jag som en fossil, en dinosaurie, för jag har aldrig ALDRIG något i mina öron. Jag har aldrig gillat att stänga in mig i mig själv på det viset. Jag vet! Det finns hur mycket bra som helst att lyssna på. Och det gör jag också till viss del, men aldrig i lurar. Aldrig med något insatt i mina öron. Och inte ens när min man snarkar som värst har jag förmått mig att ha öronproppar. På något sätt har jag lärt mig att stänga ute ljudet. Och det var precis vad Z pratade om. Att lära sig att stänga andra ljud ute som stör. Vad de än består av. För öronens område är känsligt. Mycket information processas just där. En fråga handlade om det fungerade bra att ha just öronproppar i och han sa nej. Helt enkelt. Det är inte bra, det stör annat. Och man får göra just så som jag tränat i många år, lära sig att stänga ute. Och ska man lyssna så ska det inte vara direkt in i örat. Den känsliga mekaniken i vår kropp. Kommer att tänka på ett kapitel som Zhander skrivit i en bok  - Iyengar The Yoga Master redaktör Kofi Busia, en hyllningsbok till mr. Iyengar där en mängd framstående människor inom yoga har skrivit varsitt kapitel. Zhanders kapitel heter just  Ears - the corridors to heaven. Våra sinnen, viktiga på fler än en sätt. Alltid. Kanalen uppåt, går via öronens område. Bara det. Stoppa inte in något i dem är min rekommendation. Hur gammaldags det än kan låta i dessa teknikens tidevarv.

10 kommentarer:

  1. Och tänk så många det är som går med proppar i öronen ständigt, lyssnande på musik eller talböcker. Allra värst de som har öronen fulla med annat när de är ute i naturen. De missar ju så mycket! Själv får jag panik om jag har något i öronen. Tänk, då var det inte så konstigt alltså.
    Kram Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet! Men det känns nästan otidsenligt att tycka så. Jag är samma som du, nästintill panik. Kram och tack för dina rader!

      Radera
  2. Jag en fena på att stänga ute ljud och tycker ofta att det är dumt... typ på jobbmöten kan jag bara glida iväg i tankarna. Inte helt bra fast det är ju också något bra.. sortera så att säga.

    SvaraRadera
  3. Hej fina Annika,

    Det låter som om din resa varit givande, härligt!
    Ljud. Det är min "svaghet". Jag har inte den möjligheten att stänga av ljud och sover med öronproppar pga att jag får min sömn störd av alla ljud annars.
    När jag var på väg att bli utbränd var det ljuden som stressade och störde mig.
    Jag har börjat lära mig att inte låta ljud slå an på mig som en resonanslåda, och reagera med stress, utan i stället tänker jag mig att ljuden "passerar" mig, som om jag vore transparent. Det fungerar rätt bra, och jag har faktiskt till o med börjat att sova utan proppar.

    Stor kram
    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Mia, det låter som du är på god väg! Kram kram

      Radera
  4. Jag har svårt att fokusera om ljudet kommer från olika håll,det kan stressa mig och jag hoppar högt om det blir kraftiga ljud. Sover med proppar för att jag alltid lägger mig före tonårssonen som har mycket ljud i sitt rum.Men jag kan också stänga av i vissa lägen tex på möten eller när det är reklam.Nu när jag varit sjuk så har jag blivit väldigt snabbt trött av ljud.Jag har däremot tyckt det varit skönt att ha lurar i öronen om jag lyssnat på musik eller kollat något på datorn, har stängt in mig. Så olika det kan vara!!

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kan verkligen vara olika. Men jag tänker också att man vänjer sig vid något som man sedan har svårt att ändra. Jag tror inte det är bra i det långa loppet. Men jag kan ju ha fel :)
      Kram

      Radera
  5. hmmm viktig tanke,
    jag gillar att lyssna på musik i hörlurar under alla mina resor,
    men främst på flyget och i högljudda miljöer känner jag hur känslig jag faktiskt är för ljud.
    kanske skulle pröva att skippa hörlurar?!

    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja kanske det? För mig har det som sagt aldrig varit ett alternativ att stänga in mig i mig själv på det viset, men jag vet ju hur många det är som verkligen gillar det och behöver det. Kramar!

      Radera