Åttahundra

Åttahundra. En nätt siffra. En rund och mjuk siffra. 800. Så många inlägg har jag skrivit  i den här bloggen. Med det här ikväll. Och det är lite häpnadsväckande att jag fått ihop så många. Så många tankar och funderingar som jag luftat här. Och jag är innerligt tacksam för dig som läser här. Och ännu lite mer för dig som väljer att lämna en kommentar eller åsiktsspår.  Ibland har tankarna gått kring att lägga ner den, speciellt efter Indien förra hösten. Det slutade med att jag startade en blogg till istället - annikas andetag och där har det mer blivit så att jag skrivit om just mitt andetag kopplat till min sömn och min hälsa. Den lever ett liv i skymundan, som en lillasyster. Och det är skönt så. Här har dryftar jag det allra viktigaste för mig. Tankar, känslor. Min yoga. Som är nummer ett i det här forumet och som har hög prioritet i hela mitt liv. Just ikväll är jag trött. Behöver lite sömn men det är inget alarmerande. Mer som lite disighet i kroppen och hösten kryper närmare och jag vilar mer. Det är regntätt och löven klistrar sig fast under mina boots. Jag har mina yogagrupper. Vi bär varandra genom andetaget. Andetaget som är överlägset allt annat. Jag fortsätter skriva. Kanske inte riktigt lika ofta hela tiden, men det är en lugn period i tankarna. Yogan flyter. Grupperna tränar. Min vardag är helt ok. Mer än det faktiskt. Den blir mer och mer det jag vill och önskar att den ska vara. Och jag tänker att jag ändå hinner skriva. Åttahundra. Lite stort är det. För mig.