En sak i taget

Ibland är det som allt händer samtidigt. Rent praktiska saker. Vi har lite kollo här hemma. Två av tre vuxna barn bor hemma i juli. De sparar pengar inför studier och flytt. Och det är härligt. Men det sätter min vardag lite ur spel. Och vi spacklar och målar snabbt ett rum där en ska bo. Ett gästrum i ett annat hus. Och ja, det är fantastiskt. Det är kul. Men tar också energi. Jag skulle ljuga annars :) När packningar och kartonger ska samsas med kläder. Och det andra. Och jag jobbar min sista dag imorgon, det har varit full fart ända tills idag på mitt jobb. De sista delarna rätas ut imorgon och så kan jag med gott samvete gå på min ledighet. Min älskling har opererat sin handled, det har också gjort att jag självklart måste hjälpa honom med en mängd praktiska saker. En liten knöl som hade borrat ner sig i en artär, bakjouren på handkirurgen fick kallas in och han har ett decimeterlångt ärr nu. Vi lägger om förband och stygnen tas om en vecka. Så. Vardagen och allt runtom sätter ibland mina rutiner ur spel. Och jag brottas med att inte ha dåligt samvete för att morgonyogan just nu är obefintlig. För att det ser ut så här. Men det är ju just nu. Jag vet. Lite yoga på kvällskvisten. Men det blir inte samma. Inte samma alls för mig. Men ändå.  Tror att vi alla runtom i tillvaron verkligen räknar ner inför vår semester och för den ledighet som vi behöver så väl. Och att regnet, det kopiösa regnandet har gjort en del lite missmodiga. Mig också. Jag som sällan bryr mig om vädret. Men det har varit mörkt. Och kallt. Det vände nog idag, lite sol och värme. Tänker att jag följer med i det som händer. Inget annat. Mitt andetag är alltid med mig.  Det djupa. Jag tar en sak i taget, ett steg i sänder. Och den serien jag längtar så efter att göra, den väntar. Helt enkelt. Kanske så att yogan tagit lite semester från mig rent av?