Avslagen sockerdricka

Det regnar. Jag njuter. Det är kallt, det är skönt. Grått ute och allt tillåtet att göra en sådan här dag. Min sista lediga dag. Ingen jobbångest, bara lite seghet i kroppen. I natt är det fullmåne och jag är försiktig. Lite lite yoga när vi vaknade. D som jobbar med sin andning. Det är fantastiskt, jag kan SE att det fungerar. Det som han fått i läxa av mig :) Funderar på att göra en paj. Brukar baka mycket på somrarna, i år ingenting... men det är väl också ok? Att inte allt är som det brukar hela tiden? Hur ska annars något förändras? Känner mig avslagen men ändå lugn. Som ett glas sockerdricka som stått över natten. Har inte hittat min yogastudio ännu, många frågar och jag letar och skickar ut min önskan i rymden. Nu är det dags! På många sätt.