tisdag 11 maj 2010

Undo

Undo. Ett begrepp som Z använt sig en hel del av. Som att göra ogjort. Eller hur man ska säga? Han har främst riktat sig till de personer med mer flexibla kroppar. Nå, att inte göra det man kan göra med muskelkraft eller flexibilitet, för i slutänden måste du "undo it" alltså göra ogjort eller hur man nu ska formulera sig. Om ni förstår? För att förflytta sig med energi, det är något helt annat. Jag har börjat förstå lite grann av det hela under min kurs. När man får se andra demonstrera. Då ser man faktiskt energin. För något år sedan diskuterade jag energibegreppet med en yogavän här hemma. Hon förstod inte vad jag menade när jag sa ordet energi. För min del är det skillnaden mellan en död och en levande kropp. Om jag ska vara dramatisk! Men att lära sig att kultivera sin energi, mmm, då är vi på rätt spår. Det finns så många som gör illa sig, skadar sig eller helt enkelt gör "fel" saker inom yogan. För sin egen individuella del. Eftersom vi alla är individer. Alla är individuella på alla plan. Tänk bara på fingeravtryck. Eller inom ayurvedan, det finns inte en kropp som har exakt samma sammansättning av doshorna. Det är helt fantastiskt när man tänker på det. Så för att vara rädda om oss själva, måste vi förflytta oss med vår energi. Kanske kan vi bara göra några enstaka positoner eller asanas. So what?! Vad betyder det? Egentligen? Inte mer än just det. Faktiskt. Att sträva efter att göra nästa asana - bara för att man kan... Hmm, vad betyder det egentligen? Kan hurdå? Fysiskt? Tja, då får man i slutänden "undo it". Som att knyta en knut som man måste knyta upp igen. Och kanske har man skadat sig på vägen. Eller fått besvär man aldrig själv trodde att man skulle möta... Har sett en del flexibla människor som yogat många år och som fått rejäla problem med både höfter och axlar. Säger inte det för att skrämmas eller att vara viktig bara för att jag har en stelare kropp :) Nä, jag vill skriva om det för att yogan är så otroligt mäktig och kraftfull, men vi ser inte effekterna omedelbart. Inte omedelbart! Så vi invaggas kanske i att vi kan saker som vi gör med våra muskler. Jag ser en vig tjej från Brasilien göra de asanas som jag inte kan göra och det ser ut som hon gör det hon ska, men på något vis är det ändå något som saknas. Och han påpekar det för henne på ett milt sätt. Gör inte saker du inte är redo för bara för att musklerna eller lederna kan. Då måste du "undo it all" längre fram. Så stor skillnad på att använda muskler eller energi. Och allt har faktiskt sin tid. Och som vanligt less is always more. I slutänden. För att slippa göra det gjorda ogjort, slippa undo, slippa knyta upp knuten - kultivera din energi och skynda långsamt. Vi hinner precis det vi ska!

9 kommentarer:

  1. Jo jag har funderat på det där för jag tror att jag är lite överrörlig i vissa asanas men det känns jätte konstigt trots att jag lätt utför det jag ska. Yogan får ju dock fram konstiga känslor så jag tycker att det är svårt det där...

    SvaraRadera
  2. Jag är mitt uppe i mitt Undo och jag mår som en prinsessa. Det är som om jag först nu tagit det första yogasteget - fast det är flera år sedan jag gjorde min första solhälsning. Visst, jag gör fortfarande saker bara för att jag kan - men jag gör fler saker bara för att jag vill och mår bra av det. Minst gör jag sådant som påfrestar min kropp för mycket.

    ...och för första vintern på evigheternas evighet har jag inte varit småförkyld hela tiden. Någonstans har något balanserats i mej. Äntligen. Amen.

    SvaraRadera
  3. I långa loppet mår ingen bra av gå in i en position med rå styrka och "våld". Nervsystemet slits likväl som alla våra inblandade leder eller sluta som en 45-årig ashtangayogi som opererades för sina höftledsslitage.

    Vår personlighet dominerar i mångt och mycket vad vi gör. Vi vill så mycket. Det fina med yogan är att en position grundar för den andra. Från Tadasana tar vi oss fram ett steg i taget för att undvika TO UNDO IT.

    SvaraRadera
  4. ja, det gör vi! hurra för det! bra skrivet. skynda långsamt som sagt. ta vår tid.
    och att inte vara så resultat kåta hela tiden.

    välkommen tillbaka!

    SvaraRadera
  5. Hej hej!
    Jag tror att jag förstår. Det handlar om enegin och inte om att man kan göra vissa asanas?

    Kramar*
    /S

    SvaraRadera
  6. Ja gud vad skönt...att vi hinner det vi ska! HURRA!
    Är så trött på jakten på allt just nu...man kan knappt gå på en loppis utan att det ska jagas å tävlas..Tröttsamt.
    Kram till dig

    SvaraRadera
  7. Äh bort med positionem med rå styrka,kontroll och "våld". Fram med positivt tänkande, mycket fnittrande och... schlager!

    SvaraRadera
  8. Jag har utsett mig själv till hedersman vad gäller smidighet. Det vill säga, jag har ungefär alla de begränsningar i rörlighet som yogalärare brukar säga att killar har. Det upplevde jag som just en begränsning under de första två-tre åren jag yogade. Nu ser jag det som en välsignelse. Min egen kropp ger mig en tydlig riktning att arbeta mot. Och jag får intressanta insikter på vägen, som hur mina stela axlar varit boven i dramat när jag funnit det helt omöjligt att balansera i sirsasana.

    Men FÖR stel är ett hinder. Det är så många asanas som man inte ens kommer i närheten av att göra rätt och det känns inte bra och är inte roligt då.

    SvaraRadera
  9. Marica - det kan ju vara så att du faktiskt känner att du inte tar dig in i positionen med energin utan bara med rörligheten. Låter som du har en bra kommunikation i dig själv :)

    Nina - känner precis som du tror jag. Hela tiden nya upplevelser och så blir yogan liksom ny. Och det låter underbart med balans utan förkylning ;)

    Sue - du har helt rätt. Vår personlighet kan stå i vägen för oss många gånger. Något att vara väldigt vaksam på. Tror jag.

    Sarapirat - tack, det är skönt att vara tillbaka! Och att skynda långsamt är att göra det rätt för sig själv. Tror jag.

    Sandra - precis! Alltså motsatsen till gymnastik :)

    Toril - kram på dig! Och vi kan hjälpas åt att sluta med stressen kring ALLT.

    Daniel - du kunde inte ha mer rätt! kram!

    Annannan - jag har också ändrat mitt synsätt som du har gjort när det gäller den egna stelheten. Håller också med dig när det gäller att vara FÖR stel. Men jag trot att tålamodet är ändå viktigare då. Att det kanske handlar om stelhet på fler nivåer, inte bara fysiskt? Och här talar jag utifrån egen upplevelse. När jag för några år sedan hoppade av en grej som jag egentligen ville göra men som jag inte mådde bra av, då kom jag plötsligt längre i en hel del positioner! Jag släppte taget om något... Och om vi "bara" nöjer oss med de asanas vi kan men ändå strävar vidare, då kommer vi vidare. Jag är helt säker! Yoga tar tid - låt den få göra det :)

    SvaraRadera