torsdag 2 november 2017

Tvivel och funderingar

Jag har haft en period av tvivel i mig. Tvivel kring en mängd saker och för första gången tvivel kring yogan. Som ett svagt dovt grått skynke inombords. Jag vet inte var det kommer från eller varför. Och med det har jag känt mig tveksam kring min undervisning. Jag har bett om vägledning och väntat. Och inget har hänt. Men igår hade jag ett långsamt sittande pass för min grupp och det var en sådan extra allt-kväll. Och vissheten i att jag gör det jag ska genomsyrade plötsligt varje skrymsle av mitt inre i att allt är rätt, jag är precis där jag ska vara och sms och meddelanden efteråt ger mig all bekräftelse. Ibland behöver man det helt enkelt.
   Något jag däremot funderat en hel del över är hur man jobbar i andra yogastilar. Jag har ju en grupp mixad av "gamla" elever och nya. Alla nya har tränat yogat, andra former och stilar men har yogavana. Vemodigt lyssnar jag på att en del aldrig blivit korrigerade. Ja ni läste rätt. De har aldrig fått veta huruvida de sitter som de ska eller inte. (Det handlar främst om yogastilar där man sitter  mycket). Och är man flexibel och rörlig men inte så stark är det otroligt lätt att sitta fel. Att få obalanser av själva sittandet. De har heller aldrig känt en lärares hand på sin kropp. Nog må stilarna skilja sig åt men att aldrig få en korrigering, vare sig verbalt eller med händerna, det övergår mitt förstånd. Istället har de fått höra saker som "det rättar till sig till slut" "bara du lutar åt något håll så blir det rätt". Jag är inte personen att kritisera vad andra gör eller hur de gör. Men det här känns väldigt långt ifrån yoga. Varför går man då på lektion och kurser? Om ingen talar om egentligen vad just du ska göra. När man kokar ner yogan, som jag ser det, så handlar det mesta om individuella val och vad just jag eller du som person behöver.
  Om man går på yoga, vill ha hjälp och förstå, då ska man hitta allt själv. Varför ska man överhuvud taget då gå och träffa en lärare? Va? Va? Va? De här eleverna har alltså frågat men inte fått något svar. Eller handlar det helt enkelt om att lärarna inte riktigt vet eller kan men inte vill säga något om det... Inte vill visa sig helt enkelt kanske.

Tja. Frågorna är många och svaren är få. Vet du? Kan du hjälpa mig förstå?

10 kommentarer:

  1. Ja du Annika det är många som undervisar allt möjligt de inte har koll på, som det basala. Folk kan inte ens sitta rätt men de ska ändå göra avancerade meditationer osv. Själv litar jag inte på många som undervisar, de har helt enkelt inte koll!! Du verkar ta det metodiskt och långsamt, all heder till dig!! Trevlig helg ❤️
    Ann-Cathrine

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack! Jag trodde ingen skulle kommentera det här inlägget men måste ändå skriva oavsett kommentarer.
      Tror du har helt rätt. Säger som min lärare säger first things first. Kan du inte ens sitta länge varför palla upp dig? Varför?? Folk vill inte göra den långsamma och många gånger tråkiga preparationen först. Snabbt ska det gå! Oj va andlig jag är :) Trevlig helg till dig också!

      Radera
  2. Vet du, du är så uppfriskande som bågar ställa frågor som andra knappt tänker! Jag har slutat gå i klass för jag är inte säker på att den som ska leda faktiskt leder. Om du fattar hur jag menar? Kommer du till Stockholm någon gång? Kram från en desillusionerad yogi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tyvärr tror jag att jag förstår vad du menar. Och tack för dina ord. Tror inte jag kommer till Stockholm. Men det måste finnas många kunniga lärare där tänker jag. Leta vidare!

      Radera
  3. Jag är också full med tvivel just nu. Har inte varit på yogalektioner sen i slutet av juni. Letar efter the "right ones" igen. Saknar de där händerna som rättar huvud och rygg. Funderade ett tag på att sluta helt hemma också...men då fungerar jag inte alls. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla säger att tvivel är sunt, även jag själv, men det är inte så härligt när man är just där.
      Nej det är ju det, man fungerar ju inte riktigt utan yogan... Men de rätta händerna, åh de är som varm energi som flyter in i en. Jag tror du hittar rätt till slut.Kramar!

      Radera
  4. En av anledningarna till att jag slutat gå i yogaklass är just på grund av den där "anonymiteten". Kanske har jag haft oturen "att hamna i fel klass" flera gånger om, där läraren endast sitter framför sina elever och "kör på". Jag utför endast min yoga hemma nuförtiden. Försöker lyssna inåt och på min kropp, vad som känns bäst. Det funkar för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, kanske inte. Jag tror att alldeles för många undervisar som inte borde göra det helt enkelt. Sedan förstår jag inte vad de får ut av det om de inte kan hjälpa människor att hitta rätt. Det är liksom det som är grejen som jag ser det. Att dela yogan och vägleda så gott jag kan.
      Egentligen tror jag att det bästa är att göra sin yoga hemma och någon gång då och då gå till en lärare. Men utan lärare tror jag inte du kommer vidare. TIll slut behöver man någon som SER en själv. Men där du är nu är säkert bäst för dig just nu. Min lärare sa en gång; en bra bok är bättre än en dålig lärare!

      Radera
    2. I en mindre stad, som den jag bor i, är utbudet att välja mellan inte så stort. Men sedan jag gick "i klass" sedan har det kommit till några nya lärare. Jag ska nog testa igen nästa år. Vem vet, denna gång kanske det är en som SER mig.

      Radera
    3. Håller tummarna för dig!

      Radera