Gråtfärdig

Känt mig gråtfärdig i flera dagar och det hänger nog ihop med min brist på sömn. När jag inte somnar före 03-04 oavsett vad jag gör för att det inte ska vara så, då orkar jag inte hålla i mig hela dagen. Inatt hade jag så ont i min höft att jag inte visste vad jag skulle hitta på. Masserade med liniment. Läste. Men det gick inte att koncentrera sig. Vet att månen var full och någon slags supermåne som ofta på senare tid och säkert spelade det in också. Men det var som allt missmod bara rann genom hela mig idag när jag skulle gå upp. Orkade inte. Har legat i nattlinne och läst och slumrat och ute har det regnat då och då. Känner mig så ynklig. Hur är det möjligt att det kan skifta så? I fredags kände jag mig stark, var och tränade igen och kanske är det träningen som sparkar igång saker i höften? Vet snart varken ut eller in, men kör på med det jag planerat. Både med kost, träning och behandling. Med ynklig röst bad jag om smågodis fast jag VEEET att jag inte mår bra av det. Men när mannen sedan kom hem med det så ville jag inte ha det. Händer ju inte annars. Något är i olag i mig. Är det hormonerna som saknas någonstans eller vad är det? Och nej, jag har inte varit ledsen för alla jag saknar i mitt liv utifrån Allhelgonahelgen. Jag har skänkt dem alla mina tankar och kärlek. Men jag är på en plats i mig där inget känns behagligt helt enkelt. Orkar inte läsa. Vill inte se nyheter. Missmodet är som en blöt filt på mitt huvud. Någon mer som känner igen sig? Nina, du brukar ju ha koll på planeterna!

Nog gnällt. Imorgon är en annan dag. Förhoppningsvis skönare. Och jag läser hos Pernilla och om hennes badande. Googlar men hittar inget vinterbadande i min närhet. Det skulle garanterat pigga upp mig tror jag!