Skön morgon med hela min serie. HELA. Har inte gjort hela sedan jag låg i influensan. Men nu. Nu sitter den där igen och allt är som vanligt. Som det ska. Varken mer eller mindre. Skönt med sådana dagar också. Men när jag kommer till jobbet är det kaos och trassel. Uppgjorda lösningar funkar inte, folk är inte anträffbara och så vidare hela vägen. Känner hur ilskan letar sig fram explosivt i mitt inre. Arg! ARG! Sätter mig sedan inne på mitt rum, andas lugnt. Andas lugnare. Och då knackar en annan arbetskamrat på dörren, berättar att hon provat yoga för första gången i helgen och är salig. Hon vill berätta och det bara bubblar ur henne. Allt rinner av mig. Att se hennes lysande ögon beskriva allt som hon kände och vad som hände. Ibland behöver man påminnelser om vad som egentligen är viktigt. Egentligen!
Bilden på mandalan är lånad härifrån: http://www.loewenzahn-malschule.ch/?page_id=30&lang=de&nggpage=2
