Coolt

Månen och jag. Vi är sammankopplade. Och inte bara vi. Alla är det, men känner av det olika. Det är min syn på det hela. På onsdag är det fullmåne och jag visste inte det, förrän jag kollade idag, men min kropp visste det. Det bär emot både med sömn och yoga när jag närmar mig den fulla månen. Det blir tydligare och tydligare ju längre jag traskar in på yogans väg. Eftersom vår kropp är mikrokosmos och det stora makrokosmos motsvarar det, så är det inte så märkligt. Men för någon annan kan det verkligen låta som hokus pokus, jag vet. Jag låter det vara så. Jag känner det jag känner. Och jag färdas med min lärare i de gamla texter han förmedlar eller kunskapen han ger. Visste du till exempel att fullmånen har en våldsam ingrediens i sig? Därför ska du vara extra försiktig när månen är full. Skadar du dig då, tar det längre tid för dig att läka. Det är också därför du ska ta det extra försiktigt med både din yoga och om du gör någon fysisk träning de dagarna. Alla planeterna finns representerade i dig, i dina olika organ och det är så mäktigt när man börjar grotta ned sig i det här. Min akupunktör har också pratat om det här, men när han gjorde det kändes det mest som överkurs och nu är jag plötsligt där. Ni vet. På onsdag är månen full igen, den här gången "full moon falling in the area of the sky known as Vishaka Nakshatra (enter the heavens)."
   Och jag vet ju att många använder yogan som en slags fysträning, en stretch. Men för oss andra som gräver djupare och går vidare finns verkligen allt att lära sig. Om hur allt hänger ihop. Jag i hela min kropp och alla celler som hela tiden är stadda i förändring, liksom hela solsystemet hela tiden rör sig och där vi alla, faktiskt, hör ihop och där vi blir påverkade av olika delar, allt beroende på när vi tog vår jordiska form. Visst är det väl coolt? Eller vad tycker du?

Månen och jag

Så var det en fullmånenatt igen. Och jag sov nästan ingenting. Vid tretiden inatt var jag uppe och månen lyste med sitt kalla sken och såg fullkomlig ut. Jag har tänkt mycket på hur påverkad jag är av månen och så slogs jag av att månen förmodligen är den dominanta parten i min kropp. Solen och månen som dominerar oss, vår andning och där vänster näsborre är månens dominant och den högra som är solens. Man kan tycka det är humbug eller också kan man tänka på att tidvattnet på jorden är styrt via månen och vi består av 70 % vatten i våra kroppar så man behöver inte tycka att det är konstigt att man påverkas. Men som vanligt är vi individer så alla människor på jorden känner naturligtvis inte samma. För vi är inte samma och är inte dominanta på samma sätt i våra kroppar. Förut nästintill skämdes jag över att jag var så påverkad av månen, tänkte att jag nog inbillade mig. Men när mellanungen aldrig sov som baby när det var fullmåne och hon är idag (28 år) fortfarande påverkad av månen, så insåg jag att vi var väldigt lika hon och jag och att hon som baby inte inbillade sig något. Mångas mencykel hänger också ihop med månen. För mig är det sömnen. Min lärare Shandor säger också att månen har, när den är full, en våldsam ingrediens i sig. Därför ska man ta det lugnt med yogan, låta bli den eller göra väldigt mjukt och icke utmanande yoga. Skadar man sig när det är fullmåne tar det längre tid för kroppen att läka helt enkelt. Och ja, månen och planeterna, mikro- och makrokosmos är ju en högst närvarande ingrediens i många yogaformer.
   Ändå hade jag bestämt mig för att nu skulle jag testa lite Kundaliniyoga trots månen. I morse var det yoga i kyrkan av en vän som är KY-lärare. Tänkte att det skulle vara så fint och rofyllt. Och så orkade jag inte åka när klockan ringde 5.30. För sömnen hade lyst med sin frånvaro lika mycket som månen lyste med sin närvaro och så var det fjärde gången jag hade tänkt testa KY och det inte blev av... Kanske inte är meningen helt enkelt vad vet jag. Men nog hade det varit mäktigt. Nåja. Fler gånger kommer. Och ja, idag blir en stillsam dag. Hur har du det?

Här finns en spännande text angående andningen och månen