torsdag 26 april 2018

Det långa pågåendet

Det är inte ofta jag skriver om min yoga längre. Kanske för att jag tycker att jag upprepar mig, det här med att man möter samma motstånd inom vissa ramar men lite olika varje gång, utvecklingen går spiralformat och när jag är vid vissa ställen, kommer samma typ av problemställningar eller frågor upp, fast lite annorlunda. Det är nästan komiskt ibland. Om du förstår?
   Mycket av det jag upplever är också inte möjligt att formulera i ord längre. Det är helt enkelt så. Jag är i processer och saker sker, ibland subtilt ibland nästan brutalt. Och allt där emellan. Men allt är värt det.
  Kanske har jag också känt ett behov av att höra hur det är för andra tidigare, det gör jag fortfarande men jag har mitt yogasammanhang där jag kan ventilera allt jag funderar över. Att dela med en närmre krets kanske man kan säga. Jag älskar ju bloggvärlden, även om många ramlat av så är det ändå min favoritkanal fortfarande. Men jag skriver inte allt längre i det som sker i mig i min yoga på mitt golv.
  Något som är totalt oviktigt egentligen för mig, är att tala om vad jag gör i min yoga. Att säga nu gör jag den här sadhanan eller nu mediterar jag så här - det känns långt ifrån mig - även om jag vet att andra har behov av det. Finns liksom inget att checka av i min yogavärld, inget att starta och börja, allt är ett enda långt pågående. Och visst vore det märkligt om inte saker förändrades? Om inte saker bytte plats, om inte händelser inombords formade en mer och mer? Jag känner mest tacksamhet för att jag hittat min väg i den här djungeln som kallas yoga. Och mest av allt att jag hittat mina lärare. Jag böjer huvudet.

Hur har du det? Är det viktigt för dig att kunna prata om din yoga och dina upplevelser?

4 kommentarer:

  1. I början var det viktigt och kändes stort att kunna säga vad jag gjorde för sadhana för tillfället. Idag är det helt tvärtom. Jag tänker att andlig utveckling, liksom yogan, går inåt och inte ut. Det är precis det du beskriver egentligen. TACK!
    //Inger

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det var precis så jag menade. Kram!

      Radera
  2. Sådana här inlägg gör att jag fortsätter läsa hos dig. Tack för att du visar på vad som är vad! kram
    Anneli

    SvaraRadera