Rhododendron. Hm. En blomma eller buske jag aldrig gillat. Vet inte varför. Har aldrig hört någon som varit speciellt förtjust i den heller. Promenerar med D i vår otroligt vackra Stadspark. Ett hav, ett moln - ett stort lila av just Rhododendron. Plötsligt ser jag alla enorma blommor, rikedomen och svallet av utslagna blommor. Vackert. Allt finns i betraktarens öga. Än en gång ser jag - känner jag - den sanningen. Samma som med yogan. Sarpa, en flytande rörelse, att likna vid en orm, aldrig gillat den. GLömt den, hoppat över den, gjort färre av den. Aldrig fler än tre. Aldrig någonsin. Nu i min egna serie gör jag den fem gånger. FEM. Mmmmm. Och plötsligt ser jag det vackra. Känner jag det vackra. Samma som Rhodendron. Att byta vinkel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar