Mästarnas mästare

Kan inte låta bli att skriva om mr.Iyengar då och då. Bara jag tänker på att han utövat OCH undervisat i yoga i över 70 år så blir jag stum och ödmjuk inuti. Vilken klokskap, han är också formidabel på att uttrycka den. Jag fick en av hans böcker alldeles nyss, Yoga: The Path To Holistic Health och den är bara så WOW! Vackra texter, instruktiva bilder och hans önskan om det han vill förmedla så stark rakt igenom. Den är som en enorm uppslagsbok. Jag slås av att han är en av de få levande människor som haft Krishnamacharya som lärare. En äkta GURU. Och att han själv aldrig slutat med sin egen yoga. Det tror jag är en förutsättning för att vara en bra lärare. Att man fortsätter. Ibland kan man bli lite trött på att Zhander ändrar i sina serier, att de inte är exakt samma, vissa asanas försvinner och andra kommer till. Men det visar egentligen bara att han utvecklas, och vi får hänga med :) Det är nog det som också kännetecknar en god lärare, att man hela tiden undersöker och hittar olika delar i sin egen yoga. Som man sedan lär ut. För som Annanan kommenterade för några inlägg sist här hos mig, det är en hel del som skadar sig i den fysiska yogan. Och att man självklart har ett eget ansvar, men som lärare har man också ett ansvar - att inte pusha människor för hårt. Att vi hittar skillnaden i oss själva med hjälp av en erfaren guide och vägvisare. Självklart är ingen lärare perfekt och vi lär oss alla hela tiden. Men för att undervisa, måste man ha en egen fungerande självträning - det är min övertygelse. Se vad varje individ behöver. Så svårt! Men också lockande :) Att mr I och Z har fortsatt med sin träning gör ju att de också vet hur deras åldrande kroppar påverkats av en del asanas och rörelser. Lärare, guider och vägvisare, så viktiga för vår egen utveckling!