fredag 5 mars 2010
Envis
En timme. EN TIMME. Så länge låg jag och dividerade med mig själv imorse. För huvudet ville sova men kroppen ville yoga. Och ja, jag vet att vi alla hamnar där då och då, förr eller senare. Men jag är så envis! Envishet har jag oftast sett som en positiv egenskap. Men ibland. Ibland vill jag sluta tjafsa med mig själv. Så jag väntade på något konstigt sätt ut mig själv, kan inte beskriva det bättre... Ja jag tog smällen och kom sent till jobbet. Jag gjorde det! För att övervinna något som jag har svårt att sätta ord på. Som riktigt beskriver det jag känner. Det är en mix av känslor och tankar. Går jag på kurs, tja, då går jag bara upp på morgonen för då är jag på kurs. Går jag i en grupp, tja, då går jag i en grupp och har någon annan som drar. Men när jag ska dra mig själv...Läste hos Anna häromdagen och peppade på, och någon dag senare är jag där själv. Jag vet att motståndet växer när man är nära att ta ett kliv vidare. Jag vet det! Och ändå. Men jag vann över mig själv imorse. Och nä, det blev inte mitt skönaste pass - men det blev! Allt som räknas för mig idag. ATT JAG GJORDE.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är duktig! Själv somnar jag om just nu...skyller på mensen som är på väg...
SvaraRaderaKram
BRAVO, att det blev ett pass i allafall. och lite skönt att känna att man inte är ensam.
SvaraRaderaTack för din kommentar också
Namste
Det hade ju varit häftigt att komma försent till jobbet för att ha yogat på morgonen. Tror inte mina nattkollegor hade varit så glada i det dock.... Men tanken är jättetrevlig för mig!
SvaraRaderaPRECIS så för mig just nu. Fast just i morse kom jag faktiskt upp tämligen direkt efter väckarklockan och det blev ett pass. Annars går det typiskt åt minst en kvart att dividera med mig själv, och ofta blir kvarten en halvtimme. Och det är så in i vassen dumt för inte sjutton är det njutbart att ligga i sängen och tänka att man borde gå upp.
SvaraRaderaMen du - det är mars och fortfarande både mörkt och kallt om mornarna. Det blir mycket lättare om en månad eller två. Kanske är det rätt att det går som en dans att yoga långa bra pass om mornarna under sommarhalvåret, medan man får nöja sig med ett kortpass de flesta vintermornar och glädja sig åt om man en morgon eller två i veckan får till ett riktigt pass.
Yes! Bra jobbat!!! Jag vill också komma dit, tycker att det är svårt, jag behöver min sömn mer känner jag, jag får ju inte alltid sova då jag har små barn. Sedan är det också svårt att yoga hemma för jag få aldrig vara ifred. Men jag tänker att det ska funka snart och fortsätter att jobba på mitt blivande yogarum :-) Allt går om jag vill.
SvaraRaderaTant Grön - förstår att det är mycket knepigare att få till sin yoga när man har småbarn eftersom man inte styr allt själv då. Mina barn är stora så jag kan ju egentligen träna när jag vill... Låter skönt med ditt blivande yogarum!
SvaraRaderaAnnannan - jag tror att årstiden och mörkret spelar roll. Men för mig är det något annat just nu som jag ska ta mig igenom :)
Hellesyogatrainer - mitt jobb är inte som ditt, det är ingen som står och väntar på mig...men jag var tvungen att ta fajten med mig själv och köra min flextid i botten :)
Anna - vi klarar det här! Eller hur?
Marika - mensen styr verkligen, så lyssna på kroppen, det låter klokt tycker jag.