Nu lever vi. Och nu. Alla i det glidande nuet - allt vi har. Sitter i köket och äter långfrukost. Pang - världens längsta istapp, kanske 1,5 meter lång och några decimeter tjock faller med ett enormt brak från taket. Efteråt blir det bedövande tyst. På vägen studsar den mot ett balkongräcke i metall, som böjer sig...Tja, hade någon av oss stått under så hade vi varit mosade. Sådär bara. Vilken påminnelse! Läskigt men omskakande, inget hände mer än att vi fick en tankeställare. Ingen vet något om sen eller imorgon. Så nu lever vi!
söndag 21 mars 2010
Det glidande nuet
Nu lever vi. Och nu. Alla i det glidande nuet - allt vi har. Sitter i köket och äter långfrukost. Pang - världens längsta istapp, kanske 1,5 meter lång och några decimeter tjock faller med ett enormt brak från taket. Efteråt blir det bedövande tyst. På vägen studsar den mot ett balkongräcke i metall, som böjer sig...Tja, hade någon av oss stått under så hade vi varit mosade. Sådär bara. Vilken påminnelse! Läskigt men omskakande, inget hände mer än att vi fick en tankeställare. Ingen vet något om sen eller imorgon. Så nu lever vi!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lättare sagt än gjort det där att leva i nuet men yogan hjälper definitivt och oh vad klokt du skrev om ditt firande.
SvaraRaderaJa det gör vi Annika! :) kram till dig
SvaraRaderaDen här vintern har jag börjat tänka på istappar extra mycket. Kanske för att det är supervinter eller för att jag är supermamma. Hursomhelst. Jag tänker på att det inte sitter i generna, att lära barnen att det kommer hot uppifrån. Jag lär dem om hot framifrån (bilar, cyklar) och underifrån (ormar) men att de ska se UPP har jag helt missat! Och istappar är ju, som du skriver, livsfarliga.
SvaraRaderaSå. Vi måste tänka om och berätta för våra barn om hot ovanifrån.
Genom att våga leva i nuet innebär det att släppa all oro inför vad som komma skall.Varför sprida ängslan inför något som vi inte kan kontrollera?
SvaraRaderaDet är en skön frihet att kunna
-go with the flow-.
ojojoj ja det kan vara bra med en liten påminnelse ibland att man ska vara glad för varje dag man har :)
SvaraRaderaIbland känns det som att vi blir alltför lite påminda... för att ibland bli fullkomligt översköljda av verkligheten. Ett andetag i gången - det gäller inte bara i yogan. Kram!
SvaraRaderaJAAA det gör vi!!! Det går så snabbt när det händer...
SvaraRaderaSå himla bra du skriver och jag får gratulera dig till dina 55 år på jorden!!!!
Ryser och påminns jag med när jag läser om vad som hände dig... och den där tacksamheten som sedan infinner sig...
STOR KRAM