onsdag 22 april 2009

Gandhi - en bloggare

Som ofta hittar jag mitt svar i böcker ☺ Skulle kunna säga att böcker, tidningar, bloggar, dokumentärer, biografier, magasin, skönlitteratur - you name it, spelar en central roll i mitt liv. Man kan alltid hitta något matnyttigt där man minst anar det. Läser just nu en fascinerande bok om Gandhi, ”Mahathma! Eller konsten att vända världen upp och ner” av Zac O’Yeah. Där hittar jag vad jag så fåfängt försökt fånga med mina egna ord – Gandhis journalistik var oskiljbar från hans person. Han skrev ofta väldigt självkritiskt, t o m kritiskt ibland om de som sympatiserade med honom. Han strävade efter att berätta hela tiden, vad som hände, hur han tänkte, vad han gjorde osv. Författaren kallar honom en föregångare till dagens bloggare. Inte bara föregångare utan även en förebild! Just det, precis så och då blir det så att det som skrivs, inte alltid är det snygga, gulliga eller tillrättalagda. Vad är egentligen meningen med det? Visst det härliga finns självklart också men det brukar vara svårare att gräva djupare efter skräpet. Eller hur? Eller när jag retar upp någon när jag skriver om att det kan vara en nackdel att vara flexibel…big news! Det finns väl nackdelar med allt? Eller? Vad är det vi inte vill se? Jag redovisar mina tankar, inte för att sätta mig på någon, men visst måste vi börja med att vara ärliga? Jag börjar med mig. Och du?
Layers of the shadows in man, mm, nu börjar vi komma ned på väsentligheter i träningen. Jag är stelare än jag varit i hela mitt liv, när vi pratade på soliga sidan av kaféet idag sa italienska B från London, men du kanske inte har grävt så djupt förut, stelheten kan komma av att inte ”ge upp”. Pang på! Det är precis så just nu för mig, en tiger inombords men kroppen skröplig och jag håller envist fast vid en av skuggorna just nu. Shadowyoga! Mm, än en gång – bort med förväntningarna och bara vara – följa med i det fysiskt smärtsamma för att hitta och lämna något annat. 3 veckor gör det möjligt att komma närmare sig själv på en kurs. Släpp taget!

2 kommentarer:

  1. I Yoga Sutran finns en av de 5 Yamas - Satya, Satya innebär korrekt kommunikation i tal och skrift. Satya innebär att man ska sträva att genom sitt tal och skrift försöka nå samförstånd och harmoni med andra. Att tala sanning och göra det med tillgivenhet och ödmjukhet, så att man verkligen uppmärksammar den man pratar med och inte bara orerar sanningar i vild egoism. Sen kommer vi till den del som jag personligen tycker är viktigast, att man talar av hjälpsamhet. För om man informerar människor runtomkring bara för att redovisa sina sanningar, så spelar det egentligen ingen roll hur mycket sanningar man berättar, eftersom det ändå inte leder till att personen man talar med utvecklas, vilket är ett av huvudsyftena om man väljer att ha tillit till Satya i Yogasutran.

    ;) Gassho

    SvaraRadera
  2. Orerar sanningar i vild egoism? Hm, språkbruket du väljer säger en del om din sida av kommunikationen. Menar du mig eller kanske rentav dig ? ☺ Tror inte du förlåtit mig ännu för det jag skrev om att ha en flexibel kropp :) Kanske har du det själv och det pekar på något som du inte vill se?? Vad vet jag? Bara att när man blir personligt berörd då handlar det om en själv.
    Hjälpsamhet, mm, det är en del av det hela, att naket redovisa hur det känns och vad jag upplever. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag bloggar bara för andra. Mitt alldeles egna mantra: vi är här tillsammans och det mesta delar vi av livet även om det inte sker samtidigt. Kan jag få någon att känna att de också kan göra det här och få ut något av det - då är jag nöjd.
    Att skriva har också en alldeles egen dimension för mig. Begär inte att alla ska förstå vad jag menar men blir glad om någon känner igen sig!

    SvaraRadera