Hur kommer det sig att människor här är så icke-stressade? Som jag uppfattar dem i alla fall?? Till viss del känns det som det gamla östblockets likgiltighet - man kunde semestra, fråga saker och folk bara ryckte på axlarna, helt enerverande ibland - ibland helt underbart. Men igår när vi badade hela dagen på Széchenyibadet
fick E och jag en aha-upplevelse, folk är så duktiga på att koppla av - göra sköna saker. Badet är Europas största termalbad, man ligger i vattnet och halvsover, flyter, simmar, en del spelar schack (ni har säkert sett bilderna, men här kommer en till!)
Skrev tidigare att jag inte sett några överviktiga människor här, hm, de är och badar! Ojoj vilka enorma magar :) men ingen bryr sig. Folk tittar men, tittar inte om ni förstår? Helt underbart. Man är en i mängden och bara njuter av sin badupplevelse.
Helt slut traskar vi in på den trendigaste restaurangen vi besökt här hitills. Wow, vi bara pyser ned i ett par röda skinnfåtöljer, unnar oss pasta pesto, cappucino och förståss - en pannacotta! MM italiensk mat, den är så god! En dag helt utan yoga, lika viktigt som att träna. Pauserna gör skillnaden.
Vännen!
SvaraRaderaMin yoga är just nu begränsad till omläsning av alla mina böcker och din blogg. MEN - I kväll ska jag åka och träna i grupp, dina ord gör mig peppad igen! Du inspirerar och lär mig. Jag är så tacksam för dina ord, och för din generositet. Inte alla delar med sig som du.
Tack igen.
a
J:s tåg blev sent och jag missade gruppträningen. SÅ - mitt i bruset av alla barn, TV och spel, rullade jag ut min matta och bestämde mig för att börja om. Nystart - mitt bästa :)
SvaraRaderaGick igenom de asanas som jag älskar och de som jag avskyr. Funderade och skrev. Varför älskar jag vissa, och formligen avskyr och provoceras av andra? Varför??? Jag behöver mer än någonsin P R A T A yoga. Jag fortsatte i alla fall. Långsamt och metodiskt, läste, tittade, gjorde och läste igen. Lite knepigt är det att vara sin egen lärare. Framförallt när man står uppochner och behöver kolla instruktionerna!
I morse blev det lite för krångligt dock. Så - jag gjorde en deal med mitt inre: bakåt är ibland framåt: grunden sitter inte, alltså är jag inte redo. Nu ska jag ägna våren åt bara de luft- och spänningsfrigörande uppvärmnings-övningarna när jag tränar själv, allt annat får ske i min yogagrupp. Irenes vägledning och stora hjärta, din blogg, våra samtal, och mitt nyfunna lugn, får bli min kompass i djungeln.
Och vem vet? Kanske kan du vägleda mig i min träning i sommar? Workshop i Kårsta?
/a
Läste nyss i en bok att yoga handlar mindre om att stå på huvudet och mer om att stå på sina fötter :) Hur svårt är inte det? Så egentligen, forget the big movements, it is all in the hands and feet, som Z säger. Allt handlar om det lilla - men man behöver ju veta vad som kommunicerar med vad. Förståss! Vi har en genomgång av uppvärmningen i sommar tycker jag! Tänk, då kan vi fira att du började förra sommaren! Lugn?! Låter härligt.
SvaraRadera