onsdag 3 november 2010

MIN yoga

Duggregn och mjukt. Ösregn och kallt. Morgontrött och ingen yoga. Kommer hem. Tänder ljus. Och där är den! MIN YOGA. Magisk stund. Vill bara le. Kroppen är stark. Den bär. Och den är min. Och allt är som det ska. Andetaget nästan ljudlöst kraftfullt långt ner i kroppen. Om shanti!

Bilden är på Emma Balnaves och tagen av Dan Lindberg

7 kommentarer:

  1. Yogar varje morgon nu...det ingår i det nya livet mot stress och ångest..Kram för att du tittar in till mig så ofta som du gör och skriver kommentarer..själv har jag varit sämre på det..har helt enkelt inte räckt till men jag har valt att nu inte vara för hård mot mig själv..jag förlåter mig själv kanske..
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Amen. Att inte riktigt orka, att sjunka ner i det dystra och mörka... men så vänder det när stearinljuset väl är tänt och mattan utrullad. En andning som plötsligt är hur stark som helst och en yoga som bara flyter på. Så underbart!

    SvaraRadera
  3. Viralila - ljus till dig!
    Toril - va skönt för dig. Du skriver när du har lust. Inget annat ;) klart du ska förlåta dig, ingen hårdhet nu! KRAM
    Nina, du känner mig så väl och dig ;) vet att du vet! Kramen!

    SvaraRadera
  4. en trevlig helg önskar jag dig också! kram

    SvaraRadera
  5. Så igenkännande....så vackert...vilken jättefin blogg! Tack! Be Happy! /Ulrika

    SvaraRadera
  6. Tack Ulrika! By happy you too :)

    SvaraRadera