onsdag 13 januari 2010

Önskningar!

Kanske ska man inte vara rädd för att önska? Kanske ska man önska hela tiden? Sända sina tankar till universum? Jo jag förstår att allt inte är möjligt. Liv och död. Inser att det inte bara är att önska för i så fall skulle min mamma leva! Och kanske nästan ingen dö... Men ändå. Något! Våga önska! Vad som helst. Eller? Måste det vara genomtänkt och utskrivet? Nä jag tror faktiskt inte det. Igår var jag vek och känslig. Önskade inom mig att kvällen skulle bjuda på en överraskning. Var inte konkret i min önskan, bara att något härligt skulle hända. Hade ett åtagande som jag inte alls var sugen på, som skulle börja på kvällen. Ett telefonsamtal senare ställdes det in. Nästa telefonsamtal var från goda vänner som öppnat en restaurang. Ville vi komma och äta 5 rätters middag!? Va?! Så snabbt kan det hända tydligen... Ibland i alla fall :) Jag tog mina nya örhängen, min nya läppglans, drack champagne en helt vanlig tisdag och njöt av det! Pratade i timmar med småbarnsföräldrarna som aldrig är lediga annars. NJÖT. Ibland blir man bönhörd snabbare än man tror :) Önskningar!
Upplagd av kl.

10 kommentarer:

  1. M.13 januari 2010 kl. 15:36

    jag tror också att det är bra att önska. även om de inte alltid slår in så kan de få en att bli lite gladare bara av tanken :) så är det ialla fall med mig. femrätters middag lät inte dumt det :)

    du får ha en fortsatt bra eftermiddag! kram

    SvaraRadera
  2. Toril13 januari 2010 kl. 18:04

    Låter helt underbart...jag önskar också mig saker..ber varje kväll..å ja, jag tror att man blir bönhörd.
    Så skönt att du blev det så snabbt! Fantastiskt:)
    Allt gott

    SvaraRadera
  3. millandante13 januari 2010 kl. 23:44

    Så härligt!! Blev så glad nu av din berättelse!
    Ja, nog är det så med drömmarna att bara vi fortsätter och vågar drömma så...
    Så spännande med både bokplaner och ditt handledarskap... viktigt arbete!!! Lycka till och tack för att du delar med dig!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Nina14 januari 2010 kl. 07:39

    Som jag njuter av den (snö)boll som är i rullning nu! När vi äntligen börjat bejaka att önskningar och böner gör skillnad. Att vi bara genom att uttala våra innersta tankar gör att livet blir mer än bara en transportsträcka. Låt oss fortsätta så!

    Champagne på en tisdag. Amen.

    SvaraRadera
  5. Ulrika14 januari 2010 kl. 09:11

    Nästan lite scary det här. Precis de här tankarna har jag just nu. Funderade just på om veckans mentala utmaning skulle bli att skriva ner mina önskningar, stora som små. Använda dem som en inre kompass. Har du läst "Det du önskar kan du få"? Jag håller på att läsa den nu och det är en fascinerande berättelse om en kvinna som just testar kraften i önskningar.

    SvaraRadera
  6. annika14 januari 2010 kl. 13:29

    Nog verkar det som vi alla är inne på detta med önskningar, att uttala och att bara vänta på att det sker? Ulrika - den boken har jag inte läst! Däremot The Secret som alla verkar hänvisa till idag :) Önskar (:)) er alla att era drömmar slår in!

    SvaraRadera
  7. Anki14 januari 2010 kl. 14:58

    På Youtube finns 20 första minuterna på The Secret- filmen.

    Anki

    SvaraRadera
  8. Marika14 januari 2010 kl. 15:08

    Wow!!!Tänk om jag skulle ta och försöka önska att jag klarar av Shirshasana (min knut just nu!) istället för att träna mera...

    SvaraRadera
  9. Anonym14 januari 2010 kl. 15:24

    ÅH så kul att du coachar! Så spännande! Och United Sisters tycker jag helt klart att du ska kolla upp, även om de inte har verksamhet överallt så har de utbildningar för andra som vill starta upp US-liknande verksamhet på andra platser. Jag siktar på att gå den så snart jag kan. Så kul! Jag tycker att de verkar så väldigt bra och hoppas att vi ska få till något lika bra för samiska tjejer.

    SvaraRadera
  10. Beachbaby22 januari 2010 kl. 22:04

    vad härligt! :)

    kramar*
    /S

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)