tisdag 4 maj 2010
Sommarvind
När jag sneddar över gatan på väg till dojon så sveper sommarvinden över mig. Jag har ingen jacka, bara min munktröja över träningskläderna. Varit vaken 3 timmar innan jag tränar så jag är mer än redo när det är dags för min grupp. Direkt jag fått min plats kommer Z fram och frågar hur jag mår. Som en sommarvind genom mitt system. Att bli så sedd! Att få all omtänksamhet när man behöver den. Gör mitt pass och jag bestämmer mig för att sluta räkna hur många gånger jag hoppar fram och tillbaka innan jag får min korrigering. Precis när jag bestämt mig för det hör jag honom säga till någon annan, räkna inte - det är the mind som räknar. Kroppen känner. Och som vanligt är det rätt :) Och jag slås av hur många gånger jag faktiskt har räknat. Räknat och räknat. Andetag. Böjar åt olika håll. Och allt annat. Behöver vara vaksam på detta :) Efter frukost - vi strosar i parken nära hotellet där vi äter. Grönskan är överallt och blommorna doftar. Träden är utslagna. En bit in står en staty som jag blir stärkt av - varje gång jag ser henne. Det är så sällan man ser en ung flicka som staty. Påklädd :) Och jag nickar mot henne. Sommarflicka. Sommarvind. Allt är lent inombords. Mina tankar. Mig. Kvällens sittande övning i mandukasana är utbytt för min del. Jag ska "bara" ligga i supta baddha konasana, fjärilen, med armarna böjda över huvudet. Kanske en kudde under bröstryggen. Som det stretchar ut min sida. Mina sidor. Det gör ont, men det gör inget :) Jag tar mig igenom. Allt kunde vara värre. Det är bara kroppsligt och ute susar sommarvinden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej hej!
SvaraRaderaVad häröigt med lite värme! :) Åh, den där statyn var jättew vacker.
Kramar*
/S
Jag också en "räknare"...Ska bara gör sex solhälsningar...nu har jag två kvar...
SvaraRaderaTack för att du påminner om att sluta med det!
Att bli sedd är att få vara en sommarbris en stund.
SvaraRaderaAtt bli sedd. Just nu en väldigt viktig del i mitt liv. På många olika sätt och vis.
Det blev ännu tydligare efter det här inlägget.
Jag räknar ibland. Fast oftast kommer jag av mej. Upplever så starkt i kroppen att jag bara vill andas och följa den rytmen istället. Är så himla skönt att bara Let Go och tömma huvudet på struktur och ordningsföljd. Yogan blir så mycket skönare då. Däremot kan jag njuta av en ledd klass med en lärare som ömt räknar våra andetag, det stärker mej på ett positivt sätt.
SvaraRaderaDet är så olika.
Precis som det ska vara.