Skillnaden. Att ge sig själv rymd inombords. Lite vemod. Milt väder. Grann höst med låg sol och vingliga löv. Och allt kommer ifatt. Som det ska. Den mjuka kropp jag hade i helgen på kursen, den har blivit som en pinne. En kratta. Hur är det möjligt tänkte jag imorse, att det kan skilja så? I samma kropp... fast jag vet att det växlar blir jag ändå förbluffad. Över skillnaden. Och jag går ett steg till och praktiserar den omvända andningen jag lärde mig i helgen och den mjukar upp mig. Den gör skillnad. Att precis innan uddiyana bandha dras in så släpps magen ut lite grann och när väl uddiyanan sedan dras in kommer man djupare. Stor skillnad. Frihet. Och jag fokuserar på mitt centrum. Att armar och ben rör sig utifrån centrum, inte på egen hand. Om ni förstår? Att allt är en förlängning av centrum. Var det än sitter på kroppen. Det blir annorlunda. Och gör skillnad. Solen lyser och jag är trött. Allt har sin egen tid. Lyssnar på stillsam musik och känner att jag är i centrum. Skillnad.
Bilden av Leonarod da Vinci är lånad här www.cord.edu
Precis som jag känner just nu. Kroppen är stel som en pinne, hur kunde jag känna mig så mjuk för ett tag sen & bakåtböjningarna finns inte där just nu. Hoppas dom "kommer tillbaka" snart.. Trevlig helg!
SvaraRaderaJa det är väl så att allt har sin tid... och att allt behöver sin motpol!
SvaraRaderaÖnskar dig en skön helg!
Kram
stelt även här.
SvaraRaderatänk att en förändring kan verka så liten utåt, men att skillnaden känns så stor!
det är fint tycker jag!
kram
Jag längtar efter bakåtböjningar. Men jag är inte där än. Just nu tragglar jag med vridningar och bryggan. Snart så...
SvaraRaderaJag också...
SvaraRadera