Förströdd men med vänner

Fikar med en vän. Pratar länge. Just nu har jag inte tid för så mycket sådant i mitt liv. Men därför blir det desto viktigare att det blir av ibland. AG har varit i London och gått en workshop, jag blir så inspirerad. Sugen på att gå kurs hela tiden. Nästan... Men jag vet att det är här hemma i vardagen som allt ska omsättas som man lärt sig. Är mest förströdd i min yoga de här dagarna. Kanske kommer det sig av att jag är så väldigt fokuserad de kvällar jag undervisar och att förkylningen inte helt har släppt? Vad det än är, bara att ta emot. Försöker se det lite ovanifrån och få ett annat perspektiv. Inte döma. Bara titta. Och jag ser att det inte är så konstigt att jag är trött. Jag jobbar heltid. Sedan jobbar jag deltid med mitt eget. Det får vara så, det ser ut så nu. Jag öppnar min mailbox, känner mig nästan lite låg och där skimrar ett mail från en bloggvän. Så oväntat! Jag blir glad ända ner i tårna och känner att vänner är livet. Vänner som man aldrig sett men likafullt har blivit vänner. Och det vänder. Solen lyser faktiskt där ute och jag är uppe i min egen tid. De andra sover. Jag har en hel blänkande dag framför mig. Där ska mitt fokus ligga. Att bara följa med och vara. Skön söndag mina vänner!

Bilden på mandalan är lånad från Wikipedia