Och det är inte alls lika många kurser att välja på som det varit tidigare år. Så jag skulle vilja resa mest hela tiden :) Men så blir det naturligtvis inte - men en kurs har jag siktat in mig på tillsammans med mina bästa yogavänner. Och nu är det bara att hålla tummarna att vi kommer med och iväg. Och imorse, tröttare än vanligt, men nu börjar resan mot kursen. Som en Vasaloppsåkare ungefär :) Det är bara att bestämma sig sa jag till mig själv, vacklade upp, på med träningskläder, tände alla ljus och rökelsen, snön yrde utanför fönstret. Och jag är levande! Har ett mål i sikte igen. Jag klarar det här! Jag tränar från mitt centrum igen och det är sådan skillnad. Men fokus måste ligga där hela hela tiden. HELA TIDEN. Min vänstra arm är lite darrig efter skador i nacken och nerver i kläm. MEN. När jag är i centrum då slutar armen skaka. Men så fort jag tänker något så förflyttar jag fokus. Men nu vet jag hur jag ska jobba. Mer energi. JULAFTON!
Med en klar målsättning är det bara full fart framåt som gäller. Go Annika, go!
SvaraRaderaja, det är jag och jag njuter av det :)
SvaraRaderakramar*
/S
jag tyckte inte att det var så farligt. jag ser väldigt sjuk ut, så det är till och med svårt för mina vänner att förstå hur det ligger till. det här var på vårdcentralen och de jobbar ju inte med stroke och hjärnskador, sånnt som sitter inuti hjärnan.
SvaraRaderaskönt att ha tagit sprutan! :)
kramar*
/S
nu skrev jag fel:
SvaraRaderamenade att jag ser frisk ut