torsdag 5 mars 2015

Väntar väntar väntar

Drar igång stora blogginlägg, skriver på planer, googlar blomkrukor och kopparspray. Och egentligen är jag dötrött. Jag orkar inte hålla mig upprätt. Djissus. Vad är det som pågår? Storstädning? Överallt. Jag vill byta ut gardiner, ta bort gardiner, hitta bättre rullgardiner. Ta bort lilla kökssoffan och ställa den på verandan, men det är inte riktigt dags ännu, snön ruvar i syrenhäcken. Jag vill så mycket och jag orkar så lite. Tänker att det kreativa, det inspirerande som jag vill det bara väntar. VÄNTAR. Och jag också. Vill göra yogapass men orkar helt enkelt inte. Totalt kraftlös. Bara ligger ner och rosslar i min bröstkorg. Imorgon äter jag sista medicinen och nä, jag mår inte helt bra. När vänder det? Ja idag tycker jag synd om mig själv. Jag grottar ner mig i det och kanske har det med solen att göra. Den som jag vill ut till men inte orkar. Läser i Sanna Ehdins bok att det är aktivitet som gäller och att vila är av ondo. Nästan. Och blir provocerad. Om man inte orkar ta sig ut då?! Klart slut från en som bara vill gömma sig idag när solen vräker ner.

6 kommentarer:

  1. När den ljuvliga solen vräker ner, ja. Den gör det här nu också, long time no see, men inne på jobbet är det bara att gilla läget eller längta sig galen ut. Jag har förlikat mej med det förstnämnda, på nåt sätt. Förut dog jag när våren kom och jag var "inlåst", nu har jag insett att solen finns där fast jag är inne. Njuter desto mera när jag väl är ute i den.

    Men du, åh, vilken flunssa du fått! Fortsätter tänka på dej och önskar att det vänder, kram!

    SvaraRadera
  2. Sant, men just nu skaver det i hela mig av att inte orka. Måtte det vända. Jag har aldrig haft något liknande den här influensan. Inte min man heller förutom en gång när han hade den så kallade Hongkong influensan på 70-talet! Riktigt styggt. Men jag ska ge mig med klagande, var bara tvungen att pysa ut det lite. Lite glad också åt att jag har kreativa planer för huset, något jag alltid har när jag mår bra :) Tack för din omtanke, kram!

    SvaraRadera
  3. Åh, jag blir också provocerad av de orden för som du skriver "om man inte orkar då?"
    Jag gick ut med Lilleman en stund idag och det var skönt i friska luften, men orkeslösheten efteråt. Man vill bara få en ände på det.
    Önskar dig en trevlig helg och hoppas att ni båda mår bättre snart! <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att du orkade gå ut även om mattheten golvar en. Jag gick ett varv i trädgården och kände mig som 100 år :) Vi mår bättre, sakta men säkert, hoppas ni också gör det snart! Kram och trevlig helg!

      Radera
  4. Ibland får man bara vänta in energin och försöka att inte forcera fram något men jag förstår vad du menar. Hoppas det vänder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis så är det, det har vänt. Men långsamt :)

      Radera