tag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post3026258044577945045..comments2024-02-19T09:46:24.926+01:00Comments on En aning om yoga: Hur stort det faktiskt ärannikahttp://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-42113281606460355692012-03-14T16:37:24.167+01:002012-03-14T16:37:24.167+01:00Ja precis. Samtidigt är det svårt att värja sig nä...Ja precis. Samtidigt är det svårt att värja sig när andra vill att man ska ta ansvar för deras känslor. Tufft och fyllt av en massa outtalade delar som jag tror att man bär på om man inte är van att titta på sig själv. Tack för dina ord!annikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-4897829929060022022012-03-13T17:36:34.345+01:002012-03-13T17:36:34.345+01:00Viktigt det där att inte ta ansvar för andras käns...Viktigt det där att inte ta ansvar för andras känslor. Och svårt. Många av oss fick ju lära oss som barn att andras känslor var mycket viktigare än våra egna... Det har behövts mycket träning för att kunna släppa den programmeringen.<br />Carina (igen)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-15434979847846511422012-03-13T10:44:08.707+01:002012-03-13T10:44:08.707+01:00Nej, det är väl så. Och det gäller bara att bena u...Nej, det är väl så. Och det gäller bara att bena upp vad som är vad, och jag vägrar ta ansvar för någon annans känslor :) Tack för dina ord!annikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-47248332613604780932012-03-13T09:58:21.754+01:002012-03-13T09:58:21.754+01:00Det är ibland väldigt svårt med relationer. Jag fö...Det är ibland väldigt svårt med relationer. Jag försöker själv göra mig av med energitjuvar vilket kan vara svårt. Relationer där man bara ger och ger kan inte vara goda i slutändan.Miss Upsey Daisyhttps://www.blogger.com/profile/14098313385555242496noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-51090120275788687102012-03-12T23:33:18.836+01:002012-03-12T23:33:18.836+01:00Jaaaa!Jaaaa!annikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-89772370110150556472012-03-12T23:33:04.378+01:002012-03-12T23:33:04.378+01:00Ah, vi får lösa det! Och du, du är precis lika ins...Ah, vi får lösa det! Och du, du är precis lika insiktsfull som jag vet du! Och kan dessutom förpacka det så jag skrattar och gråter. På riktigt. Varm kram tillbaka!annikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-29230632563503675192012-03-12T21:20:10.916+01:002012-03-12T21:20:10.916+01:00Det verkar som om vi får starta nåt litet kollekti...Det verkar som om vi får starta nåt litet kollektivt..;) Vad mysigt vi skulle ha det!<br />CarinaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-70166340634549798052012-03-12T19:52:54.193+01:002012-03-12T19:52:54.193+01:00Annika. du skriver så klokt och rätt och riktigt, ...Annika. du skriver så klokt och rätt och riktigt, och jag tänker ofta på det där oxå. på hur det är att leva utan strävan efter mera insikt och förståelse. hur kan man inte vilja...veta, lära sig? Och varför vill vi så gärna utvecklas mer och mer, är vi ängsligare än de som inte undrar, är vi lyckligare eller tänker vi för mycket så det blir dumt? jag vet inte, man kan bara göra det som känns bäst för hjärtat. jag vill veta. jag vill lära mer. sen är ju du så enormt mkt mer insiktsfull och vetande än jag, men det är kanske oxå faktiskt dumt, att jämföra. hursomhelst så önskar jag att du bodde nässgårds så jag bara kunde komma över o fråga efter ett ägg eller en kopp rågmjöl ibland och dröja mig kvar lite...bara hänga lite i din närvaro...det skulle vara en guldkant helt klart. Varm kram!Fröken Blundhttps://www.blogger.com/profile/07938407481953547502noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-48973701086233212342012-03-10T19:32:44.148+01:002012-03-10T19:32:44.148+01:00Åh, va fint. Ses och prata om livet och ta en kopp...Åh, va fint. Ses och prata om livet och ta en kopp. Kanske gör vi det någon gång! Och det spelar ju ingen roll vilken väg vi väljer, målet är samma, som jag ser det. Ja ibland känner jag mig märklig när människor reagerar på något jag säger som känns helt naturligt för mig :) Kram tillbaka!annikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-80567212804570656552012-03-10T16:25:19.247+01:002012-03-10T16:25:19.247+01:00Så fint skrivet, så många sanningar. Jag känner at...Så fint skrivet, så många sanningar. Jag känner att jag önskar att vi bodde nära varandra, kunde ses ibland över en kopp och prata om livet. Vi är så lika på så många sätt, vi har kommit fram till samma svar, samma frågor. Våra vägar varierar, din är yogans, min är meditationen och healingen men allting är egentligen samma sak. Vägen leder åt samma håll. Och ja, det är skönt att upptäcka att vi är flera som tänker, växer, utvecklas. Som lever medvetet, med ögonen och sinnena öppna, så gott det går. För det är inte alltid lätt, i den här tiden och det här samhället. Man känner sig onekligen som ett litet UFO mellan varven;) Vad skönt att höra ifrån sonen. Känn tillit för att hans väg kommer leda honom till exakt det han behöver möta på sin livsväg.<br />Kram från CarinaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-65318027537051274442012-03-10T13:54:37.181+01:002012-03-10T13:54:37.181+01:00Tack för ditt innehållsrika svar! Och det är allti...Tack för ditt innehållsrika svar! Och det är alltid skönt att höra att vi är fler som fungerar likartat :) Ja, han är på sitt livs resa och jag har en tendens att oroa mig för mycket ibland. Just nu var det helt underbart att höra hans röst och veta att där han befinner sig har de oftast ingen täckning alls. Och det ska vara så också tänker jag. Att man inte ska behöva höra av sig hela tiden när man är på äventyr. Ha en fin helg du också Monika, kram tillbakaannikahttps://www.blogger.com/profile/03565157955193392448noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3523342209574773373.post-29396515020039186412012-03-10T09:45:47.195+01:002012-03-10T09:45:47.195+01:00Godmorgon kära Du! Vilket fint inlägg! Som vanligt...Godmorgon kära Du! Vilket fint inlägg! Som vanligt (har jag upptäckt sedan jag hittade din blogg)sätter du fingret på något jag känner igen, något som är aktuellt i mitt liv, tankar på resans gång. En lång resa, fylld av mängder av erfarenheter som jag gjort, smakat av, dryftat, vänt på, svettats igenom och nu sakta och ibland medvetet, ibland liksom av sig själv, läggs ett pussel framför mig, där jag lär känna mig, ser mig och allt jag gjort och åstadkommit får en betydelse, en mening. Jag förstår så väl vad du menar med att man inte längre är nära vissa vänner. Jag försöker så långt det är möjligt att vara bevittnande, inte bedömande, ha stor acceptans för allas unikum och så långt är det bra. Men somliga får helt enkelt glida iväg, de finner inte så stort intresse i mig heller så det gör liksom inget. De närmaste är kvar, vi utvecklas och delar, gläds med varann. Jag önskar alla väl och vet att ibland så utvecklas människor och ens vägar går ihop längre fram. Som du säger, man får lita till vår inre lärare. <br />Vad skönt att din son hörde av sig, tänk att vara ung och ute på ett av sitt livs äventyr, även om det kan vara svårt för mamma.<br />Ha en fin helg, kram från en syster på nätet :)Monikanoreply@blogger.com